ISTÓRIA INSTITUISAUN

Comissão Nacional de Eleiçoes (CNE) Timor Leste Orgaun eleitoral ida mak sei nurak. Iha tinan 2004, ba uluk nana’in, Estadu Timor Leste hari CNE dahuluk iha ambitu eleisaun Xefi suku no membru konsellu suku sira. Komisaun eleitoral ida ne’e nia mandatu remata iha inisiu tinan 2006, tuir artigu 32 Lei No. 2/2004 katak mandatu CNE hahu bainhira anunsiu ofisial ba naran membru sira hamutuk no antes hahu prosesu rejistrasaun. Mandatu sei hakotu bainhira CNE hato’o rezultadu final prosesu eleisaun hotu ba Tribunal Kompetenti.

Kompozisaun Komisáriu CNE dahuluk, hamutuk ema na’in sanulu-resin-tolu(13), ne’ebé maka hili eh nomeia hosi Orgaun Soberanu haat (4) hanesan:

Hosi Gabineti Presidente da Repúblika, nomeia ema na’in tolu (3) mak:

  1. Isabel Amaral Guteres
  2. José Luis de Oliveira
  3. Mário Nicolau dos Reis

Hosi Parlamentu Nasional nomeia ema na’in haat (4) mak:

  1. Faustino Cardoso Gomes
  2. Maria do Çeu Federer
  3. Sebastião Dias Ximenes
  4. Valentim Ximenes

Hosi Guvernu nomeia eme na’in tolu(3) mak:

  1. Joana Maria Dulce Victor
  2. Maria de Fátima W. Gomes
  3. Marcelina Irene Mesquita

No ikus hosi Judisiáriu nomeia ema na’in tolu(3) mak:

  1. Amandio de Sa Benevides
  2. Carmelita Caetano Moniz
  3. Verónica Maia Barros

Iha Janeiru 2007, ba ambitu Eleisaun jeral, Estadu Timor Leste harí CNE daruak ho durasaun mandatu tinan neen (2007-2013).

Kompozisaun Komisáriu CNE daruak, hamutuk ema na’in rua nulu-resin-hitu(27), ne’ebé maka hili eh nomeia hosi Orgaun Soberanu haat(4) no entidade sira seluk.

CNE daruak hahu harí no simu pose iha 15 Janeiru 2007 husi Presidente Parlamento Nasional, S.E. Francisco Guteres Lu-Olo nebe mos hetan partisipasaun husi presidenti da Republika S.E. Kay Rala Xanana Gusmão. Loron ne’e kedas, CNE nia membru sira halo reniaun ho Presidenti PN, no hili Dr. Faustino Cardoso Gomes nudar presidenti CNE ba dala uluk.

Membro CNE nian hamutuk ema nain 27, nebe fahe be rua: membru efectivos hamutuk ema nain 15 no membru suplente hamutuk ema nain 12. Husi kompozisaun ne’e mos bele hatudu ona balansu jeneru, husi membru efektivus iha mane 10 no feto 5 iha fali membro suplenti mane hamutuk 5 no feto 7.

Sira ne’e mai husi entidade oi-oin hodi lori sira nia instituisaun eh organizasaun nia naran. LOAE art.5º nº. 1, hatudu kompozisaun CNE nian, hanesan tuir mai ne’e:

  1. Membru nain tolu (3) nebe nomeadu husi Presidente da Republika.
    Sira nia membru efektivos mak Faustino Cardoso Gomes; Maria Domingas Fernandes Alves no Joana Maria Dulce Vitor. Depois, membru suplente mak Julio Tomas Pinto.
  2. Membro nain tolu (3) nebe nomeadu husi Parlamentu Nasional.
    Sira nebe sai hanesan membru efektivos mak hanesan Maria Angelina Lopes Sarmento; Jose Agostinho da Costa Belo no Silvester Xavier Sufa. Hamutuk ho sira, iha mos membru suplente hanesan Benicia Erina Xavier dos Reis Magno; Margarida Fernandes Alves; Jose Nelson Salsinha no Sãozinha de Jesus Marques Alves.
  3. Membru nain tolu (3) ne,be nomeadu husi Governo.
    Tama nudar membru efektivu, hanesan Lucas de Sousa; Teresinha Maria Noronha Cardoso no Tome Xavier Jeronimo.membru suplente mak Miguel Maia.
  4. Membro nain tolu (1) nebe hili husi Magistrado Judicial .
    Sira iha membru efektivu mak Deolindo dos Santos. Suplente mak Duarte Tilman.
  5. Membru ida (1) nebe hili husi Ministerio Publico husi parte ida ne’e iha membru.
    Ida mak efektivu, Vicente Fernandes e Brito. Suplente mak Zelia Trindade
  6. Membru ida (1) ida nebe hili husi Defensor Publico.
    Membro husi ne’e mak Sergio de Jesus Fernandes da Costa Hornai. Suplent mak Olga Bareto Soares.
  7. Membru ida nebe hatudu husi Igreja Catolicamak Pe. Martinho Germano da Silva Gusmao ho nia Suplente mak Elda Batista Gomes Hcarm.
  8. Membru ida nebe hatudu husi Religiaun seluk, representa husi Arif Abdullah Sagran (Islam) ho nia suplente mak Rev. Francisco Maria de Vasconselos (Protestante)
  9. Membru ida nebe Representa husi Organizasaun Feto mak Manuela Leong Pereira ho nia suplente mak Laura Soares Abrantes.

Komisaun eleisaun dahuluk nian hetan esperensia kona-ba eleisaun ba lider komunitaria sira (2004-2005), no komisaun daruak nian hahu ho esperiensia kona ba eleisaun jeral 2007(ba Prezidente Republika- ne’e hala’o dala-rua no ba eleisaun parlamento Nacional). Eleisaun sira ne’e fo esperiensia, matenek no, iha tempu hanesan, lisaun aprendida barak ba komisariu/a sira. Maibe, ezizensia ba kualidade demokrasia, kualidade lalaok eleisaun, efektividade dezeinpeñu isntituisional no pesoal dezeinvolve nafatin hosi tempu ba tempu. Dinamiku sira ne’e ezize iha komitmentu no politika adekuadu ba kapasitasaun (institusional no pesoal) hosi autoridade kompetente sira.

CNE daruak ne’e hatuur kapasitasaun institusional no pesoal komisariu/a sira nian nudar prioridade ida; entre prioridade sira seluk, iha ninia planu (anual eh ba tinan neen nian). CNE adopta esperiensias balun husi aktividade estudus komprarativus eleitorais no observasaun eleitoral internasional nudar dalan alternativa ida ba ambitu kapasitasaun ne’e. Ne’e hahu’u hosi meadus tinan 2007, atu fo opurtunidade ba komisariu/a sira hodi hasae no hametin liutan sira nia matenek no esperiensia kona-ba kestaun eleitoral nian. Sira bele hare no sai hatene kona-ba sistema eleisaun rai seluk nian. Iha tempu hanesan, sira mos hetan perspektiva komparativa ruma konaba eleisaun hosi Nasaun seluk nian, no bele hetan esperiensia Timor Leste nian rasik, hatene desvantazein no vantazein hosi esperiensia pais idak idak nian.

Ne’e sei hamosu auto konfiansa ba praktika diak sira ne’ebe mak Timor Leste iha, iha nasaun kritiku ba defisiensia eh mal –pratika sira mak sei hasoru iha terenu. Efetividade dezeinpeñu sei rezulta hosi prosesu ne’e. ‘Take and give’ mos akontese iha prosesu ne’e. Komisariu/a la’os hetan deit esperiensia hosi pais seluk, sira mos iha opurtunidade atu fahe sira nia esperiensia ba reprezentante sira ne’ebe hosi rai seluk nian. Timor Leste ninian susesu, liu husi komisariu/a sira, bele fahe mos ho pais sira seluk, bele sai mos nudar referensia wainhira hala’o diskusaun eh konversas ho maluk sira husi rai seluk.